Rasism kan definieras på många sätt beroende på perspektiv och kontext. Enligt forskarna som Paul Gilroy, Stuart Hall, Robert Miles, Franz Fanon, David Goldberg, Philomena Essed, Ghassan Hage, Stefan Jonsson och Ruth Wilson Gilmore är rasism inte endast handlar om idéer, fördomar och attityder utan också om handlingar och praktiker. Rasism är inte endast något som tänks, utan också något som görs och kan reproduceras oberoende av de involverade aktörernas intentioner.
Rasism kan förstås som en teknologi, i bemärkelsen de metoder, kunskaper, färdigheter, tekniker, verktyg, handlingar och processer som formar och förändrar det sociala livet, som åstadkommer, producerar något, eller med Ursula Franklins (1989) definition, teknologi är ”praktik, de sätt på vilka vi gör saker här” (Franklin 1989). Rasism är en teknologi som:
1. åstadkommer och upprätthåller en ojämlik fördelning av status,
2. privilegier, resurser, rättigheter och möjligheter till människor på basis av vilken sort de antas tillhöra,
3. placerar människor i enlighet med logiken att var slag bör vara på sin plats, samt
4. naturaliserar den maktordning som skapats genom principerna för sortering, placering och fördelning och bevakar de gränser och flöden teknologin skapar och privilegierar.